Min plan var att bryta mitt invanda mönster. Att inte låta tänkandet och analyserandes ta över. På sätt och vis har jag lyckats men det som gör det svårt är när det tillförs näring från annat håll.
Om det enbart handlade om mig själv. Om ingen annan var inblandad kanske jag kunde bestämma mig att såhär ska situationen hanteras. Kanske skulle jag inte tänka och fundera. Jag skulle inte behöva fundera över andras agerande, varför de gör som de gör och varför säger som de säger.
Vad är det som stoppar mig? Vad är det som gör att jag väljer att hålla tillbaka? Rädsla? Vad har jag att förlora? Vad har jag att vinna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar