vi påverkar varandra

Människan är underbar. Det är förunderligt hur vi fungerar. Hur vi påverkas av och påverkar varandra.

Under många år var jag sambo. Jag tyckte jag hade ett väldigt bra liv. Allting fungerade. Så kom den där dagen när allting vände. Plötsligt var jag singel. Hur i hela friden skulle jag kunna träffa någon jag som inte ens gillar utelivet, eller köttmarknaden som den ibland kallas. Vem i hela friden vill vara med en förbrukad mamma. Ja, det var min största fundering ett långt tag. Jag ville inte vara ensam. Jag hade mina drömmar om livet. Drömmar som alltid funnits där. Drömmar som fortfarande finns.

Dagar blev veckor. Veckor blev månader. Nya människor kom in i mitt liv. Människor med positiv energi omkring sig. Människor jag blev glad av. En fågel kvittrade att jag är en fin människa och väldigt många tycker om mig, precis som jag är. Den känslan är skön att bära.

Jag har inte klättrat till bergets topp. Jag har lång väg kvar men det glädjer mig att jag återigen har målet i sikte. Allt jag lärt mig under den här tiden, speciellt om mig själv.

När jag tittar i backspegeln ångrar jag ingenting. Nu tittar jag framåt och är nyfiken på vad som kommer hända i mitt liv. Jag inser att drömmarna fortfarande finns där.

Published with Blogger-droid v1.7.4

du får inte....

Du som får mig att må bra. Du som gör mig glad. Du som kan konsten att öppna mitt hjärta av sten. Du som får mig att prata.

På skoj tog du dig in i mitt liv. Vi skrattade och hade roligt tillsammans. Samtalen blev fler och fler. Jag tror vi klarat av de flesta samtalsämnena. Så kom antydningarna. En liten pik här, en liten hint där. Du gick fram, jag backade bak. Nästa gång gick jag fram och du backade bak. Sådär höll vi på ett tag. Idag vet jag inte var vi står.

Vi har pratat om murar. Murar kan vara bra, murar kan förstöra. Du har rivit några av mina. Jag vet inte om du förstår vad du gjort med mig. Jag vet inte om du förstår att jag verkligen bryr mig om dig, precis så som du är.

Jag hade behövt dig ikväll. Höra dina ord. Känna din vänlighet. Du fanns ingenstans. Du fanns inte där.

Du får inte knacka på min dörr, om du inte är beredd att komma in. Du får inte göra om mitt namn och börja kalla mig för din. Du får inte vandra på min väg, utan att visa mig ditt mål. Inte stjäla av min godhet för att fylla upp ditt hål.

Published with Blogger-droid v1.7.4

stunder utan skimrande ljus

Det finns stunder man helst vill vara utan. När allting skakas om riktigt ordentligt, marken under fötterna försvinner. Du känner en oro i hela kroppen. Den redan höga magsyran stiger till skyarna. Det kryper innanför skinnet. Det gör ont i hela dig. Utanför fönstret ser du kvällen övergå till natt. Alltför många tankarna blir än fler. De går ihop med varandra, blir ett enda virrvarr i stort behov att redas ut.

Nej, livet är inte alltid en dans på rosor. Ibland gör det fruktansvärt ont. Efter regn kommer sol. Imorgon är en annan dag.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Frustration

Det kryper inom mig. Jag känner en irriterande frustration som jag inte kan få utlopp för. Känslor som spelar mig ett spratt. Jag vet inte var jag ska ta vägen.

Jag upplever mig själv som en ganska enkel person. Jag säger inte så mycket alla gånger men det jag säger menar jag. Det kan hända att jag är naiv men jag tror på vad andra säger till mig. Jag ser det som något bra att jag litar på andra. Däremot blir jag väldigt upprörd när någon säger en sak och i nästa stund säger något helt annat. När jag inte vet var jag har personen i fråga. När jag totalt tappar kontrollen. Var ska jag då lägga fokus?

Många tankar och funderingar som jag inte kan reda ut själv och som jag inte får utlopp för.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Spegelbild

När jag ser mig själv i spegeln ser jag en tjej som oftast försöker ser livet från den ljusa sidan. Jag tror gott om andra, jag tolkar många gånger in något positivt i det som händer runt omkring mig. Kanske är jag lite naiv samtidigt som jag vet att jag har huvudet på skaft.

Min spegelbild ger mig många olika bilder av mig själv. Ibland blir jag lite rädd för mig själv, vet inte riktigt vilken bild som är den rätta. Det är ungefär som att stå i ett vägskäl och inte veta vilken väg som leder en rätt. Jag har hittat ett nytt sätt att handskas med dessa känslor och hjärnspöken. Springa är min grej. Det är fysiskt utmattande, tankarna rensas och det som är av störst betydelse är det som jag hanterar. Många gånger när jag kommit tillbaka helt utmattad och slut finns där också ett svar.

Jag tror även på att ställa frågor till berörda personer. Oftast ger det bästa svaren. En möjlighet att tillsammans lösa mysterium eller otydligheter på ett eller annat sätt. Det är min melodi, oavsett vad spegelbilden visar.

Published with Blogger-droid v1.7.4