tisdag 5 juni 2012

Det gör fortfarande ont

Ibland händer det saker som vi helt enkelt måste acceptera, lära oss att leva med, oavsett om vi vill eller inte.

"Jag kan sitta flera timmar
Jag kan gå igenom allt
Det tog slut för längesen
Men du är överallt

Och jag ska sakna dig imorgon
Ja du vet hur jag kan bli

Så kom och hälsa på om du tar vägarna förbi"

Jag saknar dig. Jag längtar efter dig. Jag vill se ditt leende. Dina tindrande ögon. Jag vill ha dig nära. Jag vill ha dig här hos mig.

Vi dansar inte genom livet på rosa rosenblad, vi stöter på törnar. Det gör ont, ibland fruktansvärt ont. Såren läker med tiden. På något sätt lär vi oss leva med ärret såret lämnat efter sig. Vi hittar vägar som gör det lättare, att vi kan leva med det. Är det något stort, något viktigt, glömmer vi aldrig. Vi lär oss leva med det men det slutar aldrig göra ont.

Inga kommentarer: