söndag 17 juni 2012

Det är en glädjande historia nu

Stunden när du inser att du lämnat något bakom dig. Hur banalt det än låter, tiden läker alla sår på ett eller annat sätt.

När du med glädje kan titta tillbaka på ditt liv. Se dina vägar, var de har tagit dig, i med- och motvind. Nedåtgående spiraler som bytt riktning utan att du hunnit med. Nu står du här, en ny människa. Lycklig över alla människor du mött efter vägen, allt de berikat dig med, all kunskap och nya erfarenheter du fått med dig i din ryggsäck.

Jag brukar säga att jag behöver tydliga slut på saker. Jag behöver bearbeta allt i min egen takt. Tankar och funderingar ska malas sönder in till minsta molekyl. Ibland är jag så inne i mitt tänkande och funderande att jag inte förstått att jag egentligen lämnat det bakom mig. Kanske är det det mina vänner försöker säga med att jag analyserar för mycket. Kanske är det för djupt för att jag själv ska förstå.

Istället för att ta energi så ger det mig numera energi. Jag kan glädjas över det jag fått till mig och se fram emot nya äventyr.

Det känns underbart. Vetskapen att jag passerar ytterligare en milstolpe i livet.

Inga kommentarer: