söndag 10 juni 2012

Så möts vi igen

Den underliga känslan som uppstår, du möter någon och vet inte om du ska hälsa eller bara gå förbi.

På jobbet lär vi barnen att alltid hälsa. Det är helt underbart att komma innanför dörren och någon ropar med världens största leende på läpparna "Hej M!" och kommer springande. Det går inte bli annat än glad.

När vi hälsar på någon innebär det att vi ser personen. Vi visar det med ord.

Om någon inte hälsar, trots att båda med säkerhet sett varandra, är det ett tydligt avståndstagande. En markering.

Så finns det de underliga stunderna när vi slits åt två håll. Delen av oss som vill hälsa för att det är så vi tycker man ska göra. Delen av oss som inte vill hälsa eftersom vi vet att den andra inte vill...

En hälsning kan vända en skitdag till något riktigt bra.

Inga kommentarer: