Hur underbart den än är finns det en liten törn som irriterar. Jag arbetat med mina tankar, försöker intala mig själv att tänka på ett annat sätt. Stundtals går det riktigt bra. Ganska ofta går det bra. Visst saknar jag men när måttet är rågat blir det lätt översvämning. Vi måste välja hur vi ska göra. Jag har gjort mitt val.
Jag sitter och njuter, är upptagen med annat. Trivs väldigt bra där jag befinner mig. Det plingar i telefonen. Det är du.
Tillbaka två steg. Varför? Du försvårar det hela. Vad vill du mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar