torsdag 24 maj 2012

Vad sa du?

Jag har aldrig berättar för dig hur ont det gjorde. Varje gång brast en liten liten bit inom mig. Jag gjorde mitt bästa för att hålla god min. Kanske lyckades jag eller också var du duktig på att inget se. Var det medvetet? Ville du testa mig? Sa du som det var för att sanningen var den?

Jag minns ett speciellt tillfälle. Du berättade bara rakt ut. Ingen känsla, du slängde bara orden som att de inte betydde något för dig. Jag ville sjunka genom jorden, bara försvinna. Det gick inte, jag höll god min.

Dagen du sagt aldrig skulle komma blev kastad rakt i mitt ansikte. Ett plus ett är två. En gång ingen gång, två gånger en vana. Kanske är det så. Kanske ska det vara så. Matematik har aldrig varit min starka sida. Det finns en risk, eller kanske en chans, att jag räknat fel. Kanske inbillar jag mig.

Vad menade du egentligen? Vad var det du ville säga mig?

"Jag tänker på alla de saker jag sa.
Allt som jag lovar när det kändes bra.
Jag menade allt men jag har ändrat mig nu.
Mitt hjärta det bultar... ..."

Inga kommentarer: