Jag har länge funderar varför ALLT vad gäller känslor är så viktigt för mig. Varför jag frågat andra om kärlek och hur man vet.
Jag samtalade med en vän, berättade om en episod ur mitt liv. Jag hann inte komma till punkt innan min vän utbrast "jag skulle varit fly förbannad". När jag tänker efter hade min vän helt rätt, jag skulle också varit det om samma sak hände mig igen.
Jag har förtryckt mig själv och mina känslor i så otroligt många år. Istället för att ta tag i saker har jag stängt in mig själv. Jag har tagit tillflykt till närmaste rum med stängd dörr. Det man inte ser finns inte... Jag har låst in alla känslor för att slippa känna. Jag har använt mig av dubbla lås och kastat bort nycklarna.
Många och långa resor senare har jag äntligen hittat de bortkastade nycklarna. Jag har massor med känslor. Ibland så många att jag inte vet vad jag ska göra av de. Jag har fått uppleva att vara mitt känslomässiga jag och henne tycker jag om. Det är den personen jag vill vara, det är den personen jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar