På samma sätt som en olycka sällan kommer ensam kan ett hjärta brista om och om igen.
Förutom alla mina egna tankar och funderingar kommer sonen med sina. Han pratar om det som varit, det vi gjort, sånt vi planerat och som han sett fram emot. Jag försöker svara svävande och neutralt då jag inte har något bra svar att ge just nu.
Som om det inte är nog med min egen saknad och tomhet, det gör extra ont i mig att höra sonens saknad. Hjärtat blöder, brister i tusen bitar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar