så lätt att vara negativ

Varför är det mycket lättare att skriva ner ord som är negativa? Varför är det lättare att beskriva en negativ känsla? Varför är det lättare att beklaga sig offentligt än berätta om det positiva? Negativa spiral försvinn!!!

Söndagkväll när jag bäddade ner mig under mitt varma sköna duntäcke gjorde jag en överenskommelse med mig själv. Då jag tror på afrimation bestämde jag mig för att börja veckan med positiva tankar om mig själv. Måndagmorgon kommer och jag står framför spegeln. Jag har laddat med orden Jag är fin! Jag är bra precis som jag är! Så jag står alltså där framför spegeln i endast trosor och inser att mina bröst totalt har försvunnit, jag ser ut som en missanpassad vuxen person i en 11 årings kropp. Behöver jag säga att det inte blev någon lyckad afrimation?

Tanken som tidigare bara varit en frö började gro på allvar, jag funderade på frågan ur flera olika aspekter. Varför vill jag göra det här? För vem? Kommer jag trivas bättre med mig själv? Tanken att fixa till brösten är inget som kan beslutas från en dag till en annan. Så jag pratade med en vän som gått igenom det här. Hon hade många fina synpunkter men det som fastnade var när hon sa till mig Du ska veta att du inte kommer må bättre bara för att du fixar brösten. Först och främst måste du ta tag i det här med din vikt. Jag blev lite chockad eftersom den här vännen aldrig tidigare påpekat något angående min vikt, jag har mer känt mig peppad eftersom vi på något sätt har samma ideal. Det är snyggt med nyckelben och höftben på något idiotiskt sätt...
Så från bröst gick tankarna till min vikt. Ja, jag fortsätter att rasa i vikt och jag vet inte varför. Jag äter tre gånger varje dag. Frukost, lunch och middag samt att jag många gånger äter något på kvällskvisten. Jag vet att jag har en skev bild av mig själv samtidigt som jag vet om att det är fruktansvärt länge sen jag var så här liten. Jag vet att jag är i bättre form än många som är tio år yngre än mig och jag vet att jag egentligen inte ska klaga på mig själv. Jag är ganska säker på att en anledning till varför jag fortsätter gå ner i vikt har att göra med hur jag mår. Jag mår piss dåligt. Jag vet om det. Det jag däremot inte är helt säker på är varför jag mår så dåligt. Jag vet inte den egentligen anledningen vilket gör att jag inte kan ta tag i problemet.

Jag väljer att lyssna på min vän som menar att mina problem inte blir lösta av att jag köper mig nya bröst. Jag väljer att ta det lungt och se var jag befinner mig om några månader. Känns det här fortfarande viktigt när jag mår bättre då kan jag göra det av rätt anledning.