Det känns som hela jag åker berg och dalbana. Ena dagen är det uppåt uppåt och nästa enbart neråt. Det kan till och med ske under en och samma dag, under en kort stund. Jag är allt annat än stabil.
På jobbet finns det någon om sagt att jag befinner mig i en slags kris. I mina öron låter det väldigt allvarligt, det är inte riktigt så jag ser det. I och för sig vet jag inte riktigt hur jag ser på mig själv längre eftersom det växlar hela tiden. Någon har gett som förslag att jag borde prata med någon... Själv vet jag bara att det här har varit en extra tung vecka. Kanske har det växlat ovanligt mycket och därför varit tyngre än tidigare. Vad det än är hoppas jag på ett ljus i tunneln inom en väldigt snar framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar