onsdag 19 september 2012

Jag, en inspirationskälla.

Vad glad jag känner mig. Vid ett flertal tillfällen har jag fått frågor om hur jag tränar. Hur mina tankar går och att folk ser mig som en inspirationskälla. Riktigt roligt tycker jag. Tack!

Först och främst, träna är något jag gör för mig själv. Jag tränar för att jag mår bra av det. Det stärker mig fysiskt, psykist och emotionellt. Jag ser det som en investering i mig och min framtid, något jag är skyldig mig själv att göra.

Alla har vi gått igenom ursäkternas paradis. "Jag jobbar mycket och sent/börjar tidigt. Jag har barn. Jag är trött. Jag är ensamstående. Dygnet har får få timmar. Jag hinner inte..." Det handlar inte om det. Det är en prioriteringsfråga. Jag anser att det är viktigt att prioritera sig själv. Att göra allt som står i vår makt för att vi ska må så bra som möjligt, ingen annan gör det åt oss. Skippa det där TV programmet som inte fyller någon annan funktion än tidsfördriv och gör något gott för dig själv, rör på dig... Är du ovan att träna, eller har kommit ifrån det efter sommarens trevligheter, starta lätt. Boka in tid för dig själv och vägra acceptera några ursäkter.

Jag brukar sätta upp mål för mig själv, långsiktiga och kortsiktiga. Jag funderar vad är det jag vill ha ut av träningen just nu? Kanske har jag någon känslig punkt som jag vill jobba lite extra med. Resultat kommer inte på stört, det kräva träning, träning och mer träning - blod, svett och tårar. "No pain, no gain" Känslan att stiga över sin egen mållinje är en riktig egoboost. Du är värd det och än en gång, ingen annan gör det åt dig.

Inga kommentarer: