Usch vad trött jag är. Jag är trött hela tiden och har ingen lust till att göra något, jag får tvinga mig själv till allt. Det är tur jag har sonen, min störta glädje och sol i livet, som gör att jag måste stiga upp på morgonen. Jag minns inte när jag sist var på gymmet, jag minns inte när jag sist var ute på en promenad och njöt av det. Vad är min energitjuv?!?
Jag vet ett störningsmoment men det är inget jag kan påverka här och nu och samtidigt känns det som att jag har koll på läget där.
Ibland funderar jag på om jag håller på att bli helt tokig av allt funderande. Ett som i alla fall är säkert är att jag inte är samma person idag som jag var för ett år sen. Jag fortsätter att lära mig saker, framförallt om mig själv. Idag är jag mer öppen för olikheter och det ser jag som något bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar