Upp och ner

Jag pratade med en nära vän idag. Hon påpekade att det märka väldigt tydligt på hur jag skriver i bloggen hur jag mår. Det är där jag befinner mig, ena stunden upp och nästa ner, det svänger och vänder väldigt fort. Minsta lilla kan dra ner mig men även dra upp mig. Målet är att jämna ut svängarna. Jag har kommit en bit på vägen men det är fortfarande en lång väg kvar.

Ibland får jag frågan vad jag gör på dagarna, blir det inte långtråkigt? Ibland har jag svar att ge, ibland byter jag samtalsämne. Jag försöker ha så mycket rutin som möjligt, det underlättar när jag vet vad som väntas av mig. Att ha tider att passa är stressande och jag blir väldigt trött. När familj, vänner och bekanta ber mig komma skruvar jag på mig eftersom det innebär en längre stund i bil med koncentrationen på topp. Det är väldigt tröttsamt. Jag väljer mina resor och dagar med omsorg.

En vanlig dag stiger jag upp med sonen, vi äter frukost och går till skolan. När jag lämnat honom besöker jag oftast gymmet. Hemma igen är det duscha, äta och vila som gäller. Kaffe och surr med någon vän innan jag hämtar sonen och vi fixar middag. Efter det är dagen mer eller mindre slut så vi myser lite innan vi välkomnar John Blund.