Är det det här som kallas kärlek?

Att längta efter någon så fort dörren stängs? Att varje tanke och alla planer inkluderar personen? Att samarbeta i köket och med tvätten? Att hjälpa den andra allt man bara kan? Att känna pirr i hela kroppen av att se personen? Att känna ännu mer pirr att vidröra personen? Är det såhär det känns att vara kär?